Ab25: Så påverkas entreprenaderna av de nya reglerna

Abpu25 är förslaget till nya allmänna bestämmelser för byggentreprenader som ska ersätta ab 04. Tanken är att modernisera spelreglerna i branschen så att de passar bättre med dagens sätt att bygga, samarbeta och dokumentera.

Här går vi igenom vad ab25 handlar om, vad som faktiskt är nytt och vad du som beställare, entreprenör eller konsult kan börja förbereda redan nu.

Kort förklaring: ab25 är ett uppdaterat standardavtal för entreprenader. Det skärper kraven på kommunikation, lojalitet och dokumentation, anpassar reglerna till digitala modeller och ger tydligare stöd för komplicerade störningskrav och ändringar i projekt.

Varför kommer ab25 nu?

Många har upplevt att ab 04 och abt 06 inte riktigt hängt med. Projekten är större, mer komplexa och mer digitala. Tvister tar tid och kostar mycket. Branschen har också fått allt tydligare krav på transparens, hållbarhet och effektivitet.

Bakom ab25 står Byggandets Kontraktskommitté (BKK). Deras mål med de nya avtalen är bland annat att:

– främja sund konkurrens och hög produktivitet
– stimulera samarbete, lojalitet och tydlig kommunikation
– skapa bättre koppling till övrig civilrätt och offentlig upphandling
– göra avtalen mer användarvänliga och minska transaktionskostnaderna

Kort sagt: färre överraskningar, färre onödiga tvister och mer fokus på att få projekten färdiga i tid och till rätt kvalitet.

Nya regler om kommunikation och lojalitet

I ab 04 och abt 06 fanns lojalitet och samverkan bara i förordet, som en allmän uppmaning. I ab25 lyfts de in som egna paragrafer i kapitel 3. Det är en viktig skillnad.

Två centrala bestämmelser är:

– 3 kap. 1 : parterna ska samverka och agera lojalt mot varandra
– 3 kap. 2 : parterna ska verka för god kommunikation, underrättelser ska vara ändamålsenligt utformade och ska besvaras om det inte är uppenbart onödigt

Vad betyder det i praktiken?

– agera lojalt slutar vara bara en fin fras. Det blir ett uttalat avtalskrav. Bryter en part grovt mot lojalitetsplikten kan det bli fråga om skadestånd eller annan påföljd.
– kommunikation kan inte ignoreras. När ena parten skickar en underrättelse om exempelvis ändring, hinder eller fel, räcker det inte att tiga och hoppas frågan dör. Den ska besvaras, annars riskerar man att stå svagare bevismässigt.
– kraven på tydlighet i underrättelser skärps. Ett slarvigt mejl utan tydlig koppling till avtal, tid eller kostnad riskerar att inte räknas.

Det här ligger i linje med hur Högsta domstolen redan har sett på lojalitetsplikt i andra avtal: parterna ska agera med hänsyn till varandras rimliga förväntningar, inte bara sitt eget kortsiktiga intresse.

Vad kan du göra redan nu?

– se över era mallar för underrättelser (äta, hinder, fel, krav)
– utbilda projektledare och platschefer i hur man dokumenterar och svarar
– fundera på interna rutiner: vem måste se vilka mejl för att inget ska tappas bort?

Digitala modeller från bilaga till bärande handling

I remissutgåvan av ab25 märks digitaliseringen tydligt. Där ab 04 byggde på analoga ritningar, utgår ab25 från att projekten ofta drivs i digitala modeller (exempelvis BIM).

Några viktiga nyheter:

– handling definieras nu så att den även omfattar digital modell
– digitala modeller blir kontraktshandlingar med egen plats i rangordningen
– parter som tillhandahåller en digital modell ansvarar för:
– funktionalitet och tillgänglighet under entreprenadtiden
– versionshantering (att det går att följa vilken version som gällt när)
– att motparten får ta del av modellen i den omfattning som behövs
– om inget annat avtalas ska information kunna lämnas i öppet dataformat

Det här får flera konsekvenser:

– konflikter om vad som egentligen gällde kan flytta in i modellen. Har modellen uppdaterats utan tydlig avisering? Har fel version legat till grund för produktion?
– dokumentation av ändringar och aviseringar i modellen blir lika viktigt som molnmarkeringar på 2D-ritningar är i dag.
– beställare som vill styra genom modell måste ta ett större ansvar för kvalitet och struktur i modellen.

Bra frågor att ta med in i nästa projekt:

– vem äger modellen, vem ansvarar för den och vilken version gäller juridiskt?
– hur dokumenteras ändringar i modelljämförelse, och hur räknas äta-arbeten ut ur dessa?
– vilket format ska användas, och hur säkerställs spårbarhet?

Störningar, samlade krav och kopplingen till ab25

I stora entreprenader uppstår ofta många små störningar som sammantaget leder till förseningar och extra kostnader. Internationellt talar man om global claims eller samlade störningskrav.

I svensk rätt har den här typen av krav varit omdiskuterad. Både domstolar och skiljenämnder har ställt höga krav på:

– konkret koppling mellan varje störning
– dess påverkan på tid
– och konsekvens för kostnad

I den uppmärksammade tvisten om Mall of Scandinavia prövades detta i skiljeförfarande och klandertalan. Slutsatsen blev bland annat att samlade störningskrav är svårt att förena med svenska processregler om tydlighet och bevisning.

ab25 försöker ge branschen ett tydligare stöd.

I remissutgåvan öppnas för att mer systematiskt hantera störningar genom:

– tydligare regler om underrättelser vid avvikande förhållanden
– förstärkt krav på löpande dokumentation av störningar
– möjlighet att i större utsträckning beskriva samlad påverkan på tid och ekonomi men inom mer strukturerade ramar

Det betyder inte att alla global claims plötsligt blir accepterade. Men ab25 ger en bättre grund att redan i avtalet reglera:

– hur störningar ska identifieras och kategoriseras
– hur de ska inverka på tidplanen
– hur kostnader ska beräknas och redovisas

För dig som arbetar praktiskt är nyckeln tydlig: