Kompressionsstrumpor stöd för vardag, arbete och återhämtning

Många förknippar kompressionsstrumpor med sjukvård och sjukhusmiljö, men i dag är de lika vanliga på kontoret, vid långresor och i löparspåret. Rätt valda strumpor kan minska svullnad, förebygga blodpropp och göra tunga ben betydligt lättare. Samtidigt är utbudet stort och skillnaden mellan olika modeller kan vara avgörande för både komfort och effekt.

Enkelt uttryckt är kompressionsstrumpor elastiska strumpor som ger ett kontrollerat tryck runt benen, hårdast längst ned vid ankeln och gradvis avtagande uppåt. Trycket hjälper blodet att cirkulera tillbaka mot hjärtat och minskar risken att blodet samlas i underbenen.

Hur kompressionsstrumpor fungerar och vem som har nytta av dem

Kompressionsstrumpor bygger på en ganska enkel princip: yttre tryck på benet påverkar venerna, alltså blodkärlen som för blodet tillbaka till hjärtat. När venerna hålls något sammanpressade fungerar klaffarna i kärlen bättre, vilket gör att blodet inte lika lätt rinner bakåt och samlas i underbenen.

En tydlig effekt blir:

– minskad svullnad i fötter och underben
– minskad känsla av tyngd, trötthet och värk
– förbättrad cirkulation och snabbare återhämtning efter belastning

Den som står eller sitter stilla många timmar per dag till exempel butiksanställda, vårdpersonal, chaufförer eller kontorsarbetare har ofta stor nytta av stödstrumpor eller mild kompression. För personer med åderbråck, venös insufficiens eller ökad risk för blodpropp rekommenderas ofta kompressionsstrumpor i särskild kompressionsklass, ordinerad av vårdpersonal.

Även resenärer och idrottare använder kompressionsstrumpor:

– Vid längre flyg- och bilresor kan de minska risken för proppbildning och svullnad.
– Inom träning och löpning använder många kompressionsplagg för att minska muskeltrötthet och underlätta återhämtning efter passet.

Nyckeln är att trycket anpassas till behovet. För stark eller felaktigt placerad kompression kan göra mer skada än nytta, medan rätt strumpa ger ett tydligt lyft i vardagen.

Olika typer av kompressionsstrumpor och hur de väljs

Det finns flera varianter av kompressionsstrumpor och stödstrumpor. De skiljer sig i kompressionsklass, längd, material och utformning. En översikt hjälper den som ska välja:

Stödstrumpor/support
Milda strumpor utan medicinsk klassning. De lämpar sig för trötta och svullna ben vid stående eller stillasittande arbete, resor och graviditet när inga kända kärlsjukdomar finns. De ger en påtaglig avlastning i vardagen, men ersätter inte medicinskt ordinerad kompression.

Kompressionsklass 1
En medicinsk kompressionsnivå som ofta används vid lättare besvär som begynnande åderbråck, lindrig venös insufficiens eller efter lättare ingrepp. Många klarar att använda denna klass på egen hand, men det är klokt att rådgöra med vården vid kroniska besvär.

Kompressionsklass 2
En starkare kompression som vanligen ordineras av läkare vid mer uttalade venproblem, kraftigare åderbråck, efter venoperationer eller vid ökad risk för blodpropp. Här blir korrekt storlek, passform och påtagning extra viktig.

Antitrombosstrumpor
Speciella strumpor som används främst i samband med operationer och sängläge för att förebygga blodpropp. De är anpassade för vila snarare än rörelse.

Utöver kompressionsnivån väljs strumpan efter:

– Längd: knä-, lår- eller strumpbyxa, beroende på var besvären sitter.
– Tådel: öppen tå underlättar vid sår, bandage eller känsliga tår.
– Material: bomull, syntet eller ullblandning, som till exempel varma och mjuka modeller i merinoull.
– Design: diskreta hudfärgade, svarta kontorsstrumpor, sportigare modeller eller mer täckande för vardagsbruk.

Rätt storlek är avgörande. Mått tas runt ankel, vad och ibland lår, samt längden från golv till knä eller ljumske. En strumpa som är för liten skaver, rullar ned och kan ge felaktig tryckfördelning. En för stor strumpa glider och tappar effekt.

Praktiska råd för användning, komfort och hjälpmedel

För många är påtagningen den största utmaningen. Kompressionsmaterial är stadigt, vilket gör strumpan mer svår att få på än vanliga sockor. Några praktiska råd gör stor skillnad:

– Ta på strumporna på morgonen när benen är som minst svullna.
– Vänd strumpan ut och in ned till hälen, trä in foten ordentligt i hälcupen och rulla sedan upp över underbenet utan att dra i överkanten.
– Undvik veck och rynkor, eftersom de kan skava och skapa punkttryck.
– Använd påtagningshjälpmedel som strumppådragare, glidsockor eller påtagningshandskar om händerna är svaga eller rörligheten begränsad.

Hjälpmedel kan vara avgörande för att behandlingen ska fungera i längden. En person som dagligen kämpar i tio minuter med strumporna riskerar att ge upp, medan samma person med en bra strumppådragare kan klara påtagningen på någon minut med betydligt mindre ansträngning.

Skötsel är en annan viktig del. Kompressionsstrumpor bör tvättas regelbundet, ofta i 3040 grader, enligt tillverkarens rekommendation. Tvätt återställer elasticiteten och tar bort hudfett och smuts som annars bryter ned materialet. De flesta strumpor håller sin kompression i några månader vid daglig användning, sedan börjar trycket gradvis avta och de behöver bytas.

Hur länge ska man använda kompressionsstrumpor? Svaret beror på orsaken. Vid venös sjukdom handlar det ofta om en långvarig eller livslång rutin, medan användning efter operation eller under graviditet kan vara tidsbegränsad. Vid lättare besvär kan strumporna användas på de dagar benen belastas mest, till exempel arbetsdagar eller resdagar.

För den som vill prova eller behöver fylla på med nya strumpor finns ett brett sortiment hos svbutik.se, med både olika kompressionsklasser, material och hjälpmedel för att göra vardagen med kompressionsbehandling enklare.